I dagens Svenska Dagbladet (190710) finns en artikel om norsk odlad lax. I ingressen går det att läsa att ”sanningen om den norskodlade laxen fick svenska Mikael Frödin att häpna”. Men vilken ”sanning” är det som syftas till?
I dag presenterade expertorganet Internationella Havsforskningsrådet ICES (International Council for the Exploration of the Sea) en ny rekommendation med utökade fiskekvoter för makrill fiskad i Nordostatlanten. Anledningen till höjningen är att nya mätmetoder visat att bestånden är större än tidigare bedömningar.
Säsongen för den norska torsk-delikatessen skrei börjar lida mot sitt slut och nya siffror från Norges sjömatråd visar en exportökning till Sverige på nästan 10 procent jämfört med föregående år.
På bara två år har kännedomen om varumärket ”Seafood from Norway” ökat kraftigt. Varumärket lanserades 2017 och en ny undersökning från Norges sjömatråd visar att kännedomen i dag är uppe i 45 procent i Sverige.
I nummer 66 av Filter attackeras de norska laxodlarna hårt under temat ”Vad är det den norska laxindustrin absolut inte vill att du ska få veta?”. I det senaste numret av Filter svarar nu en av de hårdast anklagade odlarna, Grieg Seafood, tidningen. Norges Sjömatråd publicerar här Griegs Seafoods inlägg i sin helhet, så som det är publicerat i Filters senaste nummer.
Senaste numret av Filter innehåller ett spekulativt reportage om norsk odlad lax. De frågar bland annat ”Vad är det den norska laxindustrin absolut inte vill att du ska få veta?”. Vi undrar detsamma. De norska laxodlingarna tillhör de mest transparenta och genomlysta i världen. All data om hur laxen mår, odlingarnas miljökonsekvenser och fiskens näringsinnehåll är offentligt tillgängliga.
En studie från EUthyroid visar att upp till 50 procent av alla nyfödda barn i EU kan lida av jodbrist vilket kan leda till begränsad kognitiv utveckling. Vit fisk som torsk, sej och kolja är en av de bästa naturliga livsmedelskällorna för jod, och kan ses som superfood för kvinnor i fertil ålder.
De svenska hushållens konsumtion av sjömat har sjunkit varje år sedan 2013. Under femårsperioden har konsumtionen gått ner totalt 19 procent. Men nu är den negativa trenden bruten. Helåret 2018 skedde en ökning av hushållens sjömatskonsumtion med 1 procent till ett genomsnitt på 14,24 kilo per hushåll.
Med anledning av en intervju med sportfiskaren Mikael Frödin i SR P4 Uppland den 12 och 13 februari 2019 vill Norges sjömatråd peka på ett antal felaktigheter i det som påstås under intervjun. Sjömatrådet har samtidigt beslutat att anmäla programmet till Granskningsnämnden för bristande objektivitet.
En ny studie från Norges Sjömatråd visar att vår konsumtion av sjömat ligger långt under de rekommenderade nivåerna. Studien som är världens största undersökning av hur vi konsumerar sjömat, omfattar 30 000 respondenter i 21 länder. Resultatet visar att bara 51 procent av alla som deltog i studien äter sjömat två gånger i veckan eller mer. Och svenskarna är nästan sämst i klassen.
Säsongen för den norska torsk-delikatessen skrei har börjat och den första skreien finns nu i butik. Varje år mellan januari och april kommer skreien till den nordnorska kusten för att leka. Den långa vandringen från Barents hav ger den ett delikat kött som är muskulösare, fastare och vitare än vanlig torsk.
Skrei kommer från världens största torskbestånd, den nord-ost-arktiska torsken i Baren
Under 2018 exporterade Norge 2,7 miljoner ton sjömat för rekordsumman 99 miljarder NOK. Det motsvarar en volymökning på 4 procent och en värdeökning om 5 procent eller 4,6 miljarder NOK jämfört med 2017. Detta motsvarar 37 miljoner måltider sjömat varje dag under 2018.
Norges sjömatråd samarbetar med den norska fiskerinäringen för att hitta nya marknader för sjömat från Norge.
Syftet med rådets arbete är att öka värdet på sjömat från Norge. Det gör vi genom att arbeta systematiskt med marknadsinformation, marknadsutveckling och marknadsberedskap samt genom att öka intresset för produkterna på utvalda marknader över hela världen.
Sjömatrådets verksamhet finansieras av fiskerinäringen genom en exportavgift på alla norska sjömatsprodukter.
Sjömatrådet har fem rådgivande marknadsgrupper, en för varje fisk- och skaldjursnäring: lax och öring, vit fisk (torsk, sej, kolja m.m.), räkor och skaldjur, konventionella produkter (saltfisk, klippfisk och torrfisk) och pelagiska produkter (sill, makrill och lodda). Dessutom har det upprättats en rådgivande marknadsgrupp för den norska marknaden, en för miljödokumentation och en för nya marknader. I de olika grupperna ingår totalt över 70 representanter från fiskerinäringen.
Skarpögatan 4
Box 27829, 115 93 Stockholm
Sweden
