Grieg Seafood svarar Filter

I nummer 66 av Filter attackeras de norska laxodlarna hårt under temat ”Vad är det den norska laxindustrin absolut inte vill att du ska få veta?”. I det senaste numret av Filter svarar nu en av de hårdast anklagade odlarna, Grieg Seafood, tidningen.

Norges Sjömatråd publicerar här Griegs Seafoods inlägg i sin helhet, så som det är publicerat i Filters senaste nummer.

Inlägget är skrivet av Kristina Furnes, kommunikationschef på Grieg Seafood:

I förra numret av Filter publicerades ett reportage där journalisten Mikael Frödin var kritisk till hur vi odlar lax i Norge. Vi delar Mikael Frödins önskan om att natur, miljö och vild lax ska bevaras. Som laxuppfödare i norska fjordar har vi ett stort ansvar för att producera fisk på ett hållbart sätt och att ständigt göra vad vi kan för att minska vårt fotavtryck.

I Finnmark i norra Norge finns några av världens bästa vildlaxälvar, Altaelva och Repparfjordelva. När vi får producera lax nära dessa floder är det vårt ansvar att se till att vår odlade lax kan leva sida vid sida med den vilda laxen. Historiskt har uppfödarna inom laxodlingen ärligt talat inte alltid varit så bra på att ta detta ansvar. Vi gör det nu. Det innebär att vi måste se till att fisken inte rymmer, så att den odlade laxen genetiskt inte blandar sig med den vilda laxen i floderna. Det betyder också att vi måste ha låga nivåer av laxlus, så att den inte smittar den vilda laxen när den simmar förbi fiskodlingarna.

Vi börjar nu se resultatet av vårt arbete inom dessa områden. I Finnmark har enbart 200 laxar rymt sedan 2014. Vi har ett övervakningsprogram i Altaelva och Repparfjordelva där det norska naturforskningsinstitutet analyserar huruvida prover som lämnats av sportfiskare kommer från odlad lax. År 2017 var 0,15 procent av den lax som fångades i Alta och 1,12 procent av den lax som fångades i Repparfjordelva odlad lax. 2018 var 0,0 procent av laxen som fångades i Alta och 1,09 procent av laxen som fångades i Repparfjordelva odlad. Vi arbetar också hårt för att minska nivån av laxlus, främst genom förebyggande metoder så att vi inte påverkar miljön i fjorden. 2018 var nivån av laxlus på våra växter i Finnmark i genomsnitt 0,07. Det är långt under den lagstadgade gränsen på 0,5.

Vi tar ofta emot besök på våra anläggningar i Finnmark - också av personer som är kritiska till laxodling. Sommaren 2017 upptäckte vi på sociala medier att Mikael Frödin hade tagit sig in i en av våra odlingskassar i Alta för att filma. I Norge har vi regler som innebär att en person utan tillstånd inte får komma närmare en anläggning än 20 meter. Detta bland annat för att säkerställa en hög standard på hygien och för att förhindra att fisken smittas. Men också för att förhindra skador på nätet runt själva kassen som hindrar att fisken rymmer. Vi kontaktade Frödin för en dialog, men när vi inte fick ett svar rekommenderade de norska myndigheterna oss att rapportera fallet. Vi hade önskat att Frödin hade kontaktat oss innan han kom till anläggningen. Då hade vi kunnat ordna med tillstånd att filma i anläggningen utan att riskera både smitta och rymningar.

Frödins bilder visar lax från vår anläggning som tyvärr hade skadats. Laxen har fått en skada under hanteringen, och sedan har naturliga bakterier i vattnet gjort att såren utvecklats. I en stor population med 150 000 fiskar kan dessvärre några bli sjuka eller skadade. Några veckor före Frödins besök kontrollerade oberoende fiskhälsopersonal fiskens hälsa i nätkassen. Vi kan se i deras rapport att de flesta fiskar var friska och fina. När vi sedan slaktade fisken hade den också mycket god kvalitet. 93 procent såldes i högsta kvalitetsklass, vilket bara är möjligt om fisken ser frisk ut. Fiskens biologi är sådan att skadade fiskar av naturen simmar upp till kanten av en kasse, därför har Frödin sett fler sjuka fiskar än vad som är representativt för hela populationen i kassen. Frödin filmade helt enkelt rakt in i »sjukstugan« i vår nätkasse.

Som laxuppfödare jobbar vi ständigt för att så få individer som möjligt skadas och vi har ett antal rutiner för att säkerställa fiskens välmående. Varje dag söker vi efter skadad, sjuk eller död fisk längs kanten på odlingskassen och tar ut och avlivar denna på ett humant sätt. Dessutom inspekteras varje kasse av fiskhälsopersonal minst varannan månad. Från att fisken är liten matar vi den med rätt näringsämnen, och vi vaccinerar den mot sjukdomar när det är möjligt. Vi söker ständigt efter nya sätt att förbättra fiskens hälsa och välmående.

Vi erkänner att det fortfarande finns många utmaningar som vi måste lösa inom laxnäringen - både inom miljö- och fiskvård. Det finns mycket vi fortfarande inte vet om laxens biologi och ekosystemet under vatten. Ju mer kunskap vi får genom forskning och utveckling, desto bättre blir vi på att odla lax enligt naturens egna villkor. Inom Grieg Seafood arbetar vi för detta på flera sätt. I synnerhet har vi fokuserat på big data och digitalisering. Vi hoppas att artificiell intelligens kan hjälpa oss att upptäcka sammanhang i havet som vi tidigare inte känt till. När vi lyckas minska miljöpåverkan - till exempel genom att förebygga spridning av laxlus - förbättras också fiskens hälsa och vi får fisk av högsta kvalitet.

Vad är det då den norska laxindustrin absolut inte vill att du ska veta, undrar Filter i förra utgåvan av tidningen. Det undrar vi också. Grieg Seafood har i alla fall inget att dölja och vi välkomnar både Filter och annan svensk press att besöka oss i Finnmark. Där kan du få en ärlig inblick i hur vi odlar lax år 2019.