Gå direkt till innehåll

Nyhet -

Uttalande med anledning av artikel i Svenska Dagbladet

I dagens Svenska Dagbladet (190710) finns en artikel om norsk odlad lax. I ingressen går det att läsa att ”sanningen om den norskodlade laxen fick svenska Mikael Frödin att häpna”. Men vilken ”sanning” är det som syftas till?

Ett av de mest allvarliga påståendena i artikeln är att barn och gravida varnas för att äta odlad lax. Att den odlade laxen skulle vara giftig avfärdas av en lång rad experter, bland andra Anneli Widenfalk, toxikolog på Livsmedelsverket som kommer till tals i artikeln. ”Nej det är den inte. Odlad lax är en av de feta fisksorter som har de allra lägsta halterna av miljögifter”. Något som också bekräftas av det norska Folkehelseinstituttet.

En ”expert” med dold agenda 
Källan till de felaktiga uppgifterna är Anne Lise Bjørke Monsen som 2013 gick ut i norska Verdens Gang med påståendet att gravida, barn och unga inte bör äta odlad lax på grund av miljögifter. Anne Lise Bjørke Monsen har kritiserats av många inom forskningsvärlden, exempelvis forskningsdirektören för Norska Havforskningsinstituttet, Gro-Ingunn Hemre.

Bjørke Monsen, som är barnläkare och aldrig själv forskat i området, har också fått kritik från sin egen arbetsgivare, Haukeland Universitetssjukhus, som utfärdade ett pressmeddelande innehållande bland annat: "Haukeland Universitetssjukhus vill understryka att sjukhuset inte utarbetat egna kostråd, utan förhåller sig till gällande officiella nationella kostråd".

Med tiden kom det även fram att Anne Lise Bjørke Monsen är i konflikt med en laxuppfödare nära hennes fritidshus. Hennes personliga agenda i frågan har uppmärksammats av bland andra Verdens Gang som, i likhet med de flesta etablerade medier i Norge, inte längre använder Bjørke Monsen som källa i frågor som rör lax eller odlingsnäringen.

Norsk sjömatnäring är noga kontrollerad
Ett annat felaktigt påstående i Svenska Dagbladets artikel är att odlingen ”slår sönder” de ekologiska systemen i de norska fjordarna. Det stämmer inte. Östersjön har i dag ett stort problem med övergödning. Det har inte den norska atlantkusten som kännetecknas av många och djupa fjordar och en nordlig havsström som bidrar till stort vattenutbyte. Här är fjordarna näringsfattiga och enligt norska myndigheter utgör de organiska utsläppen från vattenbruket endast två procent av den naturliga omsättningen av näringsämnen i havsströmmen.

Det norska Fiskeridirektoratet genomför miljökontroller på alla fiskodlingar och genomför åtgärder om nivåerna är för höga. 2018 var tillståndsklassen bra eller mycket bra för mer än 90 procent av anläggningarna. De andra knappa tio procenten av odlingarna läggs i träda tills dess att mätningar visar att de uppfyller nivån bra eller mycket bra.

Riktig kritik välkomnas
Förutom Anne Lise Bjørke Monsen är Svenska Dagbladet-artikelns andra källa Mikael Frödin, sportfiskaren som blivit känd sedan han dömdes för olaga intrång på en norsk laxodling. Efter sin PR-kupp på odlingsanläggningen har Mikael Fröding framträtt i flertalet medier med starka påståenden och åsikter om norsk odlad lax. Ofta direkt felaktiga och många gånger motbevisade, av bland andra svenska Livsmedelsverket (SR P4 Uppland den 13 februari 2019). Några av Frödins tidigare påståenden och svar på dessa går att läsa här.

Från branschens sida välkomnar vi granskning och kritik. Allt har inte alltid gjorts rätt och vi har flera utmaningar som vi arbetar intensivt med, exempelvis laxlus som orsakar problem både för vild och odlad lax. Med det sagt önskar vi att kritiken skulle baseras på fakta och riktiga sanningar. Den ”sanning” som Frödin påstått sig se stämmer helt enkelt inte överens med den som presenteras av seriösa forskare, experter och myndigheter.

De norska laxodlingarna tillhör de mest öppna, transparenta och genomlysta djurproduktionen i världen. Varje år analyseras över 10 000 laxar, varje vecka räknas antalet laxlus i alla anläggningarna, prover tas på havsbottnen under odlingarna och eventuella sjukdomar rapporteras. Detta är bara några av de kontroller som görs av oberoende aktörer och norska myndigheter. All data om hur laxen mår och odlingarnas miljökonsekvenser är offentligt tillgängliga.

Sjömat är en av Norges viktigaste näringar och det ligger i vårt intresse och på vårt ansvar att fisken mår bra, att miljön bevaras och att maten håller absolut högsta kvalitet. Allt för att fisk som kommer från Norge fortsatt ska vara 100 procent trygg att äta.

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Trym Eidem Gundersen

Trym Eidem Gundersen

Presskontakt Director Nordic region / Direktør region Norden +47 95840957
Charlotte Rapp

Charlotte Rapp

Presskontakt Manager Sverige Norges Sjömatråd 072 327 04 94

Norges sjömatråd

Norges sjömatråd samarbetar med den norska fiskerinäringen för att hitta nya marknader för sjömat från Norge.

Syftet med rådets arbete är att öka värdet på sjömat från Norge. Det gör vi genom att arbeta systematiskt med marknadsinformation, marknadsutveckling och marknadsberedskap samt genom att öka intresset för produkterna på utvalda marknader över hela världen.

Sjömatrådets verksamhet finansieras av fiskerinäringen genom en exportavgift på alla norska sjömatsprodukter.

Sjömatrådet har fem rådgivande marknadsgrupper, en för varje fisk- och skaldjursnäring: lax och öring, vit fisk (torsk, sej, kolja m.m.), räkor och skaldjur, konventionella produkter (saltfisk, klippfisk och torrfisk) och pelagiska produkter (sill, makrill och lodda). Dessutom har det upprättats en rådgivande marknadsgrupp för den norska marknaden, en för miljödokumentation och en för nya marknader. I de olika grupperna ingår totalt över 70 representanter från fiskerinäringen.

Norges sjömatråd

Skarpögatan 4
Box 27829, 115 93 Stockholm
Sweden