Den 6 juni är det inte bara nationaldagen utan också Sillens dag. Inför dubbelfirandet har Norges sjömatråd och Johan Backeus, Årets Kock 2017, tagit fram Nationaldagsillen – en kombination av norsk sill och svenska säsongs-delikatesser såsom ramslök och enbär. – Lägg in den nu så blir den perfekt att avnjuta på nationaldagen, säger Johan Backeus.
När svenskarna köper torsk väljer 8 av 10 (79 %) att köpa fryst torsk. Nofima, som är ett av Europas största forskningsinstitut inom vattenbruk, fiske och livsmedel, har gjort omfattande tester för att studera bland annat vilken betydelse hastigheten på upptining har för torskens vätskeförlust och kvalitet.
I ett test som publicerats av Testfakta, och som återges i flera medier idag, förekommer missvisande information om odlad lax och etoxikin, en tillsats som används i fiskfoder i enlighet med internationella sjöfartslagar.
Nu är det åter igen dags för svenskarna att njuta av färsk norsk torsk när den är som bäst. Varje år mellan januari och april kommer skreien till nordnorska kusten för att leka. Den långa vandringen från Barents hav ger fisken ett mycket delikat kött som är muskulösare, fastare och vitare än vanlig torsk – det är den förvandlingen som gör att torsken blir skrei.
Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter fisk 2-3 gånger i veckan, bland annat för tillgodose behovet av D-vitamin. För oss nordbor är det extra viktigt med D-vitamin under årets mörka månader eftersom kroppen endast bildar D-vitamin på egen hand under sommaren när solen står högt.
Laxlus (Lepeoptheirus salmonis) finns naturligt i alla havsområden på det norra halvklotet och är den vanligaste parasiten hos lax. Laxlus är inte en lus utan ett kräftdjur som livnär sig på laxens hud. Fisk som är angripen av laxlus får sår i huden som gör att den får svårare att upprätthålla sin vatten- och saltbalans då vatten läcker ut från såren och salt kommer in genom såren.
Norsk fjordörret har länge varit en populär råvara bland kockar och entusiaster i Norge, och nu kan även svenskarna få ta del av fisken. Förutom att norsk fjordörret är lätthanterlig är den dessutom, enligt Jimmi Eriksson, vinnare av Årets Kock 2016, en råvara som passar med alla olika smaksättningar.
WWF:s fiskguide som lanserades igår innehåller uppgifter som riskerar att vilseleda svenska konsumenter. I guiden listas till exempel torsk från Barents hav och Nordöstatlanten som gul- respektive rödmärkt. I guiden framgår det inte att den norska torsken är hållbar och certifierad i enlighet med MSC:s (Marine Stewardship Council) standard.
Klargörande med anledning av svenska WWF:s fiskguide: Idag presenterades svenska Världsnaturfondens (WWF) fiskguide. Med anledning av WWF:s rekommendationer kring bland annat torsk, sej och räkor, vill Norges sjömatråd klargöra att svenska konsumenter tryggt kan fortsätta äta torsk, sej och räkor från Norge – den norska sjömaten kommer från hållbara bestånd och är fiskad med hållbara metoder.
Restaurang Sturehof i Stockholm tilldelas White Guide Merroir Award 2016 med motiveringen ”För att med en alltmer hållbar och ursprungsförsäkrad varuförsörjning ständigt utveckla en av landets främsta klassiska fiskkrogar – senast med förlängning i separata ostron- och skaldjursbarer och en sprittande fräsch fiskmarknad.”
Efter vandringen från Barents hav till den nordnorska kusten blir den nordarktiska torsken till skrei – med ett muskulösare, fastare och vitare kött. Säsongen för skrei – norsk torsk när den är som bäst – börjar nu i januari och varar till april.
Under 2015 exporterade Norge sjömat för 74,5 miljarder NOK till 143 länder. Det innebär en ökning med 8 procent, 5,8 miljarder NOK, jämfört med rekordåret 2014. Sverige är den sjätte viktigaste marknaden för norsk export av sjömat.
Norges sjömatråd samarbetar med den norska fiskerinäringen för att hitta nya marknader för sjömat från Norge.
Syftet med rådets arbete är att öka värdet på sjömat från Norge. Det gör vi genom att arbeta systematiskt med marknadsinformation, marknadsutveckling och marknadsberedskap samt genom att öka intresset för produkterna på utvalda marknader över hela världen.
Sjömatrådets verksamhet finansieras av fiskerinäringen genom en exportavgift på alla norska sjömatsprodukter.
Sjömatrådet har fem rådgivande marknadsgrupper, en för varje fisk- och skaldjursnäring: lax och öring, vit fisk (torsk, sej, kolja m.m.), räkor och skaldjur, konventionella produkter (saltfisk, klippfisk och torrfisk) och pelagiska produkter (sill, makrill och lodda). Dessutom har det upprättats en rådgivande marknadsgrupp för den norska marknaden, en för miljödokumentation och en för nya marknader. I de olika grupperna ingår totalt över 70 representanter från fiskerinäringen.
Skarpögatan 4
Box 27829, 115 93 Stockholm
Sweden
