Pressmeddelande -
Två av tre äter inte sjömat i nivå med Livsmedelsverkets rekommendationer
Konsumtionen av sjömat har stabiliserats efter flera års nedgång. Trots den brutna nedgången äts det alldeles för lite fisk och skaldjur i Sverige. 64 procent av svenskarna äter bara sjömat en gång i veckan eller mer sällan, vilket är långt ifrån Livsmedelsverkets rekommendation på två till tre gånger i veckan.
Detta visar rapporten ”Sjömat i Sverige 2019” från Norges sjømatråd som släpps i dag. Rapporten är en omfattande kartläggning av svenskarnas konsumtion av fisk och skaldjur med data från 4 000 hushåll och statistik från flera oberoende undersökningsföretag, däribland GfK och Kantar Sifo.
– Det är oroväckande att så många svenskar väljer bort fisk och skaldjur. Enbart en av fem måltider med animaliska proteiner som lagas i de svenska hemmen består av sjömat. Detta trots att kraven på hållbara livsmedel och hälsosamma val ökat. Konsumtion av sjömat har generellt mindre klimatavtryck än konsumtion av kött, samtidigt som sjömat ger hälsovinster och bidrar till att motverka vällevnadssjukdomar, säger Sigmund Bjørgo, Fiskeriutsending till Sverige på Norges Sjømatråd.
Sjömat – en generationsfråga
Det finns ett samband mellan ålder och sjömatskonsumtion och det är framförallt de yngre som väljer bort sjömaten. Hushållskonsumtionen bland de yngsta som undersökts i rapporten, 18–34 år, uppnår enbart 7,60 kilo per år medan konsumtionen i den äldsta gruppen, 65-plus var 21,17 kilo under 2018.
– Sjömaten har en svag position på middagstallrikarna bland Sveriges unga vuxna. Deras snittkonsumtion på 7,60 kilo per år och hushåll är nästan hälften av det totala hushållsnittet på 14,24 kilo. Däremot är åldersgruppen något bättre på att välja fisk och skaldjur på restaurang. Att sjömat är ett viktigt inslag i trendmat som sushi och poké bowl som ofta äts på restaurang skulle kunna vara en förklaring på detta, säger Sigmund Bjørgo.
Under 2018 åt 36 procent i åldersgruppen 18–34 år sjömat på restaurang minst en gång i månaden medan motsvarande andel i åldersgruppen 49–65 år var 24 procent.
Traditionsbunden säsongsmat
I genomsnitt åt svenskarna 71 måltider sjömat under 2018 vilket ger ett snitt på knappt 1,4 måltider i veckan. Däremot är konsumtionen väldigt ojämnt fördelat över året och en stor del av sjömaten konsumeras vid specifika säsonger och högtider. Exempelvis sker nästan hälften av svenskarnas konsumtion av gravad lax kring jul och midsommar, och det samma gäller sillkonsumtionen. Även torsk är säsongsstyrd men till skillnad från sill och lax styrs torsksäsongen av naturlig tillgång. Den färska torsken har högsäsong i början av året (januari till april) och har fått ett uppsving sedan introduktionen av skrei 2012.
Rapporten ges ut av Norges Sjømatråd, som är den norska fiskenäringens marknadsorgan. Rapporten bygger på flera kvantitativa och kvalitativa studier, däribland:
- Consumption of Seafood 2008–2019 Sweden, genomförd av GFK Sverige, konsumtionsdata från 4 000 hushåll
- SCI, Seafood Consumer Insight, genomförd av Kantar Sifo för Norges Sjømatråd, 2012–2019, 8 044 svenska konsumenter respondenter.
Ämnen
Kategorier
Norges sjömatråd är den norska fiskeindustrins egen marknadsorganisation. Norges sjömatråd har sitt huvudkontor i Tromsö samt kontor på tolv av de viktigaste fisk- och skaldjursmarknaderna, däribland Sverige. Verksamheten finansieras av en lagstadgad exportavgift på fisk och skaldjur. Norges sjömatråd är ett statligt aktiebolag som ägs av det norska Närings- och fiskeridepartementet. För ytterligare information, besök www.norskfisk.se.